Två länder som tar varsitt steg tillbaka tisdag, Dec 15 2009 

Här skriver DN en artikel med rubriken ”Italien vill stänga kritiska sajter” som snabbt väcker både känslor och kämpaglöd hos många internetanvändare. Läser man närmare förstår man att det endast rör sig om vissa grupper på Facebook som uppmuntrar till ytterligare våld  mot Silvio Berlusconi som blev attackerad förra veckan, en nyhet som varit många nyhetssidor sedan dess.

Inrikesminister Roberto Maroni tillkännagav på tisdagen åtgärder för att stänga webbsajter som manar till våld mot Berlusconi, till exempel ett par Facebooksidor.

I många delar av världen är uppmaning till brott olagligt och jag utgår ifrån att så är fallet även i Italien.  Alltså är det med en sådan lagstiftning att just uppmuntra folk att anfalla någon med våld, och det är precis som (såvida jag uppfattar det, jag har inte sett FB-grupperna ifråga) är fallet här. Om nu dessa grupper är brottsliga ska de behandlas som sådana, dvs ska anmälas till polisen och en offentlig utredning ska inledas som kanske eller kanske inte leder till åtal framför opartisk domstol där de misstänkta anses oskyldiga tills motsatsen bevisad. Detta har Maroni inte begripit då han, som faktiskt framgår utifrån artikeln att han vill, försöker stänga dessa sidor diskret och kusligt inofficiellt.  Brott ska inte behandlas bakom stängda dörrar inom regeringen, utan offentligt framför en opartisk och oberoende domstol. Det är bara detta jag reagerade negativt till, det betyder inte att det är ett litet problem.

På tal om censur skriver DN i en annan artikel om hur Australien planerar att införa internetfilter så att invånarna slipper se våld, porr och ”det som inte passar barn under 16 år”. Tydligen är inte australiensare intelligenta nog att avgöra vilken länk som är passande och, efter man klickat på länken, om man ska stänga fliken/fönstret eller kolla vidare på sidan. Eller så skulle det kunna vara att Australiens regering vill stoppa sidor som Australiens regering anser är skadligt för Australiens regering, och inte Australiens folk. (Ursäkta upprepningen, jag försökte framhäva min teori om att regeringen i Australien är väldigt självisk i detta lagförslag.) I DN:s artikel dras också kopplingen till Kina som dragit filtret längre och börjat ta bort sidor såsom Wikipedia, Facebook och Carl Bildts blogg. Det är långt ifrån osannolikt att Australien slutar på samma sätt.

Något annat farligt i förslaget är hur man kategoriserar medborgarna när man säger saker såsom ”icke passande för barn under 16 år”. Här utgår man ifrån två saker man egentligen inte kan utgå ifrån. För det första utgår man ifrån att ingen under 16 har nått den mognad där de vet vad som är bra för dem, men det gör alla åldersgränser. För det andra utgår man ifrån att alla människor tar skada av samma saker. Det kan man inte göra då det är falskt. Det är långt ifrån alla som tar skada av nakna kroppar, sex, blod och våld. Ändå väljer man att ingen ska ha tillgång till det, inte ens de som faktiskt njuter av att se det och inte tar skada av det alls.

Tänk dig att Sverige skulle förbjuda uppstoppade spindlar på museum med motiveringen att vissa människor har spindelfobi. Det skulle betyda att de utan spindelfobi och de som faktiskt har ett intresse för spindlar inte skulle kunna gå på en spindelutställning med respekt för de som inte vill se spindlar inte ska råka snubbla in på den. Då skulle man kunna tänka sig att museet sätter upp en varningsskylt.

Riktigt så kan man inte göra med internet, visst är det möjligt att man inför ett tvång på ”följande länk innehåller material som kan anses stötande för vissa personer, klicka här om du vill fortsätta ändå”, men det skulle fortfarande vara så likt censur att det är oacceptabelt.

Mitt råd till er som läser detta är att, om ni vet med er att ni är känsliga av er, var försiktig när ni ser en länk. Lär er av era misstag och öva er på att känna igen en länk och att gissa vad som finns bakom den innan ni klickat på den. Kom alltid ihåg att ni är ute på internet på egen risk, så kom inte till mig och klaga över att ni inte gillade sidan jag länkade till, och gå inte till politikerna och gnäll heller. Det kan leda till värre saker än att du tar illa vid dig.

Nu skriker en formell undersökning det informella observationer länge har vrålat lördag, Dec 12 2009 

Artister vinnare på fildelningen, lyder rubriken på DN.se. Av artikeln framgår också att skivbolagen är förlorarna. Inte så konstigt, då artisterna kan sprida sin musik till hela världen (förutsatt att alla i världen har internetuppkoppling) med inga kostnader och väldigt enkelt. De får fler lyssnare som dessutom väldigt enkelt sprider musiken till alla sina vänner och ovänner. På detta sätt kan en artist snabbt bli etablerad över hela världen och pengarna börjar klirra in när man börjar med livespelnignar. Alltså säljer man idag inte låten, man säljer upplevelsen och ger låten som smakprov.

Så här är det förr alla artister idag, vare sig de vill det eller inte. Artisterna får fler fans, och sedan också större konsertpublik. Vissa artister har insett detta, och drar nytta av det. Nu, medan detta synsätt fortfarande är nytt blir de som har insett det extra kända och får då en ännu större publik, om man har tur kanske man kan få sitt album på The Pirate Bay’s förstasida. Då skjuter antalet fans i höjden.

Sedan är det ju förstås artister som inte har insett detta och vill ställa alla nedladdare inför rätta. Antingen händer ingenting, eftersom att fildelare är bättre på att gömma sig än upphovsmän är på att leta. Scenario två är att artistens fans sjunker. Antingen som protest mot artistens letmetoder, eller att artisten inte syns tillräckligt mycket och glöms bort då denne inte vill ge ifrån sig musiken utan betalning och fansen söker sig till en artist som gärna gör det motsatta.

En nackdel med systemet att man får lyssna på musiken gratis, men sedan betala för att gå på livespelning är att det tar lång tid från dess att artisten börjat spela in låtar till att hen får pengar. Detta är inte så stort problem här i övre medelklassen där de flesta har råd med ett instrument och en kompis kompis har ett garage och en annan har en mikrofon, då behöver man inte leva på gatan tiden mellan man börjar spela in låtar till den blir känd och man kan ha livespelningar. Annat är det i u-länder där folk knappt har råd att existera. Där skulle problemet kunna lösas med att den kommande artisten är eller känner någon tekniskt kunnig som kan snickra ihop en bra nedladdningstjänst folk är villiga att betala för. Allt vi behöver göra för att det ska bli verklighet är att ta itu med patentsystemet.

Till eventuell artist som läser detta: se inte fildelarna och publiken på konserterna som olika människor, det är de inte. Alla i publiken kanske inte är fildelare och alla fildelare kanske inte går på konserter, men de är alla dina fans. Du vet inte, när du stämmer en fildelare, om denne också vill betala för sig, både i konsertform och för en tjänst där man kan ladda ner på ett smidigt och prisvärt sätt. Du vet inte vilka av fildelarna som egentligen inte vill vara det men som är det ändå i brist på bättre alternativ.

Jag är lång tifrån den enda som sett och bloggat om DN:s artikel.Locutus rasar över att rapporten (som btw kommer från KTH) är opartisk och anar en konspiration. HAX sammanfattar artikeln och anser att skivbolagen kommer fortsätta gå under om de inte anpassar sig efter det digitaliserade samhället. Frågan är om de kan göra det, eller om de spelt ut sin roll då artisten själv lika gärna kan ta sig tid att lägga upp materialet på olika distributionsplattformar … vänta nu, de behöver inte ens göra det, tack vare scenen. Nej, skivbolagen kommer med största sannolikhet möta gatlycktotändarnas och isblockstillverkarnas öde då de är helt onödiga. Pirat-Janne säger kort och gott att han hoppas att fördomarna mot pirater snabbt suddas ut. Jag delar hans vision och hoppas själv att denna artikel hjälper till. Slutligen säger Rick det många andra säger: att detta borde förändra allas syn på dagens upphovsrätt, även skivbolagen (om de kommer erkänna det är en annan fråga). Till det har han även lite fin grafik.

Ytterligare ett steg i riktingen mot stillastående lördag, Dec 12 2009 

DN skriver om att Apple har stämt Nokia på grund av den sistnämnda har skapat en mobil som har 13 likheter med iPhone. Några av dessa likheter ska tydligen ha att göra med GSM, UMTS och WLAN. Efter att ha skummat igenom Wikipediasidor anser jag att dessa tekniker verkar vara väldigt vanliga och användbara. En typisk sak man vill ha i sin mobiltelefon. I artikeln säger Bruce Sewell, vice ordförande i Apple:

”Andra företag måste konkurrera med oss genom att uppfinna sin egen teknik, inte bara stjäla vår”

Jag tänker låta bli att lägga alltför stor vikt på att en person i hans position inte borde blanda ihop stöld med kopiering. Det jag vill få fram är att han anser alltså att om man ska uppfinna något nytt måste allt i den uppfinningen vara ny på alla sätt. Detta gör det såklart svårt för småföretagare (som patentsystemet är till för att skydda) att bygga vidare på teknik om denne endast kommer på en eller två förbättringar man skulle kunna göra på, i detta fall, en mobiltelefon.

Eller, ett liknande fall, om en småföretagare kommer på en ny funktion som en mobiltelefon skulle kunna ha (inbyggt element till exempel) och att en mobil på marknaden är perfekt anpassad för det.  Då skulle hen inte vara så motiverad att marknadsföra denna uppfinning då hen skulle löpa stor risk på att bli stämd. Och eftersom att hen inte är ett storföretag skulle hen inte ha någon chans att försvara sig mot storföretagets advokater.  Apple är inte så nyskapande här, men har de någonsin varit det?

Det finns hopp för en förändring, om man tittar i kommentarerna i DN:s artikel där många säger att de ska rösta PP. Det är lovande, men det kommer inte vara tillräckligt. Det kommer krävas mer än 4 år i den svenska riksdagen och mer än 5 år i EU-parlamentet för att få igenom ett innovationsgynnande patentsystem. Jag är glad över att piratrörelsen finns i partiform i över 30 länder, vilket på sikt höjer hoppen att få igenom ett globalt patentsystem som gynnar både konsumenter, små- och storföretag. Jag blir lite ledsnare när det endast är ett av dessa partier som sitter som beslutsfattare. Blir återigen glad när jag kommer ihåg att det bara är snart fyra år sedan det första piratpartiet komoch hur långt vi kommit sedan dess.

Ny blogg lördag, Dec 12 2009 

Detta är mitt första inlägg här på WordPress. om denna kommer vara aktiv beror helt på hur jag lyckas bemästra Twingly och trackbacks. Kom gärna med bekvämlighetsförslag.

%d bloggare gillar detta: